Vila är nödvändigt

Det är inte bara fotbollsproffsen som slås av trötthet och utmattning. Jag börjar känna av övergången från höst till vinter, när kylan från vinden biter i ansiktet och man vaknar upp i mörkret och ställer sig frågande till varför alarmet ringer mitt i natten. Ack så fel man har när man halvt hasar sig ut ur dunklet och slås av varje ljus man kommer i kontakt med.

Ikväll möter Arsenal Manchester City hemma på Emirates i ligacupens kvartsfinal. Det har varit, som vanligt, mycket snack kring matchen i form av vilka lag som ställer upp mot varandra och "återkomsten" för Nasri. Clichy och Touré har, sett på det stora hela, gett tillbaka allt Arsenal gett dem men Nasri ses fortfarande som en svikare och förrädare. Som snacket sett ut innan kommer varken Clichy eller Nasri vara med ikväll vilket kan ses som både bra och synd.

Wenger har alltid luftat juniorer i ligacupen och haft samma policy genom åren. Det lär inte bli någon skillnad ikväll men vi får chansen att se glimtar av vad framtiden har att erbjuda. För en gångs skull har Arsenals startelva varit relativt intakt och därför inte gett mycket utrymme till spelare som Frimpong, Chamberlain, Coquelin eller Miquel. Jag förväntar mig att samtliga startar matchen med det stora utropstecknet för Park som haft en tuff inledning på sin Arsenalkarriär. Park är tänkt som en backup till Van Persie men har, förståeligt nog, haft det svårt att anpassa sig till det engelska spelet. Jag och många fler tror högt om vår sydkorean och många rapporter säger att han ser starkt ut under träning.
Det intressanta är inte hur Arsenal startar utan hur City väljer att gå in i matchen. För 3 år sedan när Hughes stod som manager stötte man ihop i samma omgång och då möttes ynglingarna från London av en maskin på uppgång. Det ska dock nämnas att nästan ingen av den upplagan av spelare finns kvar i City. Med spelare som De-Jong, Hargreaves, Toure, Johnsson, Kolarov och även Dzeko som andrahandsval skulle de kunna starta ett City B och hamna i mitten av tabellen. Jag kan dock tro att dagens match blir tuff och jämn med två halvmotiverade lag.

In i matchen tar jag med mig ett härligt klipp från forna dagar. Sebastian Larssons frisyr tar väl priset för årtiondets snygga?

Pengar köper inte klass

Uttrycken "Money can't buy you (...)" brukar hagla från alla håll och kanter men det passar ofta så bra. Rika och giriga människor är inga jag skulle vilja dela min sista kaka med precis.

Den som påstår att Arsenal är i kris är helt enkelt för trångsynta eller för stolta för att erkänna något annat.  Men vad spelar det för roll? Vi sitter här, som det enda engelska laget att avancera från gruppspelet i Champions League. Och som vi gör det. Igår mötte vi ett lag som kunde spela fotboll, och det känns då extremt bra att kunna hålla emot så som laget gjorde. Song och Arteta sliter, stånkar och slåss i försvaret och agerade väggar när vår topptrio förlorade bollen i farliga lägen. De försvarar med styrka och vilja och i anfall blir de som eleganta balettdansöser med bollen. Songinho visade på kvalitéer som fick Messi att tappa hakan och vår flygande holländare gjorde det han är bäst på genom att avgöra med sina två mål.

Situationen i början av säsongen såg fruktansvärd ut, nästintill omöjlig att komma ur. Ligans bästa högerback i Sagna går sönder, lagets kanske mest talangfulle spelare i Wilshere blir även han borta en längre tid och vi har flertal spelare som måste hitta formen och svettsas in i truppen.
     Men med en kapten och ett konsekvent lag vi saknat på många år, har laget blivit just det vi önskade att det skulle vara. Efter den totala kollapsen har Wenger visat lugn och tro som spritt sig vidare. Nu agerar de som män på plan och män har vi fått i bl.a. Song, Persie, Arteta, Mertezacker, Vermaelen och även Koscielny. Nu finns det en perfekt mix av talang, erfarenhet och kvalité. Även lite brasiliansk samba i form av Santos. Tidigare fanns endast talang och ännu mer talang, men matcher som Marseille, Chelsea och Norwich borta hade vi aldrig vunnit för 1 år sedan och det syns tydligt att laget mognat.

Älskvärt hat
Som det ser ut nu i Champions League ligger flera lag risigt till inför sista omgången och det är verkligen upp till bevis för dessa. Jag drar grupperna först så vi ser vad jag pratar om.

Grupp A
I tisdags fick jag ur mig ett härligt gläderop när Napoli vann hemma mot Manchester City och gruppen har nu blivit otroligt intressant där Napoli har det helt i egna händer. Man möter nu Villareal borta som är helt ute ur turneringen men har en psykologiskt övertag i.o.m. att man vann på El Madrigal förra året i Europa League. Vi ska inte glömma att att Manchester City får besök av självaste Bayern Munchen. Det finns många scenarior här gällande mål och kryss. Men sålänge Napoli vinner är allt spikat.

Grupp C
Manchester United har ställt till det på egen hand när man på förhand haft en förhållandevis enkel grupp. Man har skrapat ihop tre oavgjorda och ska vara glada att Benfica inte lyckades slå hål på Basel hemma. United har det dock i egna händer och behöver vinna, men Basel har visat sig väldigt tuffa och går om United vid vinst. United brukar alltid visa sig för starka i dessa situationer med rutin och klass och Basel är trots hemmaplan stora underdogs.

Grupp E
Chelsea har harvat genom hela denna säsong och efter gårdagens förlust mot Leverkusen ligger inte Villas-Boas speciellt bra till denna vecka heller. Chelseas mål har i ett par säsonger nu varit Champions League guld och man har varit bland favoriterna sedan finalen 2008. Som det ser ut nu ligger man trots allt bra till då man möter Valencia på hemmaplan i sista omgången men spanjorerna går riktigt bra. Valencia är väl inte kända för någon försvarssfotboll men får inte Chelsea ordning på sitt spel kan man stå med ett par mål i baken innan man ens hunnit få chansen att anfalla.

Drömscenariot: Inför Europa Leagues slutspelslottning har vi sju engelska lag med, där tre av de är aningen mindre motiverade. Hur skulle klubbarna ställa sig till en sådan situation? Att åka ur vore fiasko, samtidigt som det vore intressant och se hur man ställer sig inför att kunna möta sina rivaler i en cupfinal.

Den gula väggen intar London

Imorgon tar Arsenal an ett, trots reagerande tyska mästare, relativt oerfaret Borussia Dortmund i Champions League. Laget är ungt och inte vana vid Europaspel, något Arsenal i sin tur stolta kan skylta med. Det har inledningsvis varit tufft att varva ligaspel med Europaspel för tyskarna men precis som Arsenal har man ett bra facit i ligan och kommer härnäst från en vinst på Allianz Arena.

Matchen måste ses som väldigt avgörande för Arsenals vara och icke vara i Champions League detta år. Det är ingen match man kan räkna med tre poäng i och man kommer få kämpa hårt för att på egen hand sätta sig i en åttondelsfinal. Det har sett ganska lojt ut i Champions League och jag hoppas fansen verkligen pushar till max imorgonkväll för att få fram en seger.
     En väldigt intressant fun fact när vi ändå pratar om fans: Som regel får tydligen bara bortasektionen 5% av den totala kapaciteten i gruppspelsmatcherna vilket är 3000 platser på Emirates. Läs denna artikel för hela historien. I korta drag är det så att VÄLDIGT många tyskar har blivit medlemmar under kort tid i Arsenals klubb, och väldigt snabbt blev biljetter till matchen sålda till just dessa nytillskott av medlemmar. Intressant är att man faktiskt valt att göra bortasektionen större än vanligt efter det stora intresset och det blir roligt att höra kampen på läktaren. Stor cred till fansen som faktiskt var villiga att gå igenom hela processen för att komma till London och stötta sitt lag.

Matchen
Förra matchen mellan lagen slutade 1-1 efter ett sent drömmål av Dortmund. Denna match kommer se annorlunda ut men jag tror att Wenger vill sätta press genom ett tidigt ledningsmål innan tyskarna har fallit ner på jorden och satt sin prägel på matchen. Genom ett ledningsmål kommer vi ha ett mycket bättre utgångsläge och kan bibehålla bollen, rulla runt och vänta på att misstagen kommer. När Dortmund har bollen och försöker bygga upp ett bollinhav kan vi genom Walcott och Gervinho springa sönder deras backar och spika dit tvåan.
     Trots att det är på bortaplan tror jag Dortmund ser sina chanser att vinna och ta en slutspelsplats, vilket kan öppna upp för Arsenals snabba anfallsspel.

När jag säger snabba anfallsspel menar jag precis det spel Wenger vill ha. Det spel som vi hade under -03/04 och för ett par år sedan med rakare och snabbare bollbehandling. Tekniken finns hos varje individ. Varje gång antingen backarna eller Song/Arteta får in en snabb boll till Ramsey i mitten blir det ett jävla liv. Walcott, Gervinho och Persie springer amok i anfallszon och motståndarna blir som ivriga kycklingar som nästintill börjar skrika och tappa skallen för det uppstår en sådan panik. Nu tror jag i.o.f. att Dortmunds två centrala mittfältare kommer ligga väldigt, väldigt lågt och försvara sin backlinje, men i formen som Walcott och Gervinho är i borde det öppna upp mer på kanterna.

Jag tror på en vinst för Arsenal. Uppgiften blir för tuff för Götze och CO som säkerligen kommer laddade med gott självförtroende men jag tror verkligen inte på en skräll ikväll, vilket en vinst för Dortmund är i mina ögon. Jag tror Gervinho äntligen får göra mål och Van Persie slutar kalaset i andra halvlek med cirka 25 min kvar att spela.

En tysk invation?
Ikväll så kommer Peter-Hill Wood och Ivan Gazidiz enligt tradition sitta ner på middag med Dortmunds representanter och tala hjärtligt om varandra och gosa lite extra. Jag tror nog att våra kära ledare gått en charmkurs i veckan för det ryktas starkt om att det kommer bli Götzeprat. £30 miljoner sägs det att priset ligger på och kan Wenger få ner priset till £25 miljoner till januari kommer det bli ett bud. Men vänta er tuff konkurrens från andra parter. Varken klubben eller Götze behöver en affär så det måste allt bli ett lockande bud. Jag tror att Götze skulle passa perfekt i Arsenal och kommer inte behöva en sekund för att anpassa sig till spelet.

Att satsa £75 miljoner på bänken

"With a huge pricetag comes great responsibility." Eller hur var det nu igen? Ett liknande, möjligen mer känt, citat användes i veckan för vår käre Sepp Blatter. Men skillnaden är inte alltför stor.

Inför gårdagens stormatch i Premier League var det mycket snack kring forne Liverpoolstjärnan Fernando Torres. Långt innan avspark stod det klart att spanjoren skulle värma bänken från start istället för att få chansen att straffa sin gamla klubb inför hemmapubliken. Torres kom som den dyraste värvningen i Englands historia till Chelsea och har visat en otrolig förmåga att visa hur lågt en spelares nivå kan falla i jämförelse med sin topp.

Daglish startade med Bellamy, Rodriquez, Suarez och Kuyt som skulle springa häcken av sig med Adams och Lucas bakom sig. Sett på det stora hela är det väl inga världsstjärnor bortsett från Suarez individuella skicklighet. Möjligtvis med sina duracellliknande inställningar och vilja att löpa tills döden slår dem i ansiktet, och det var även det som skulle ta kål på oljelaget från London. Det mest imponerande var hur Daglish fullföljde sin idé och sin spelplan under 90 minuter mot ett Chelsea på Smaford Bridge. Med Carrol, Downing och Henderson på bänken fick årets och Premier Leagues stora satsningar se sitt lag vinna utan dem. Nu tror jag inte att Bellamy och Rodriguez kommer starta varje match hädanefter men deras inställning och vilja lös hela vägen till oss som satt i TV-soffan. Hur lång tid får Carrol på sig? De pratade i studion om att Liverpool har en stor bredd i truppen där de även kan ändra hur de spelar en match genom att sätta in Carrol för att stångas där uppe. Absolut, men Carrol har, i de matcher jag sett, inte gjort många mål på egen styrka utan på Kuyts och framförallt på hårt jobbande Suarezs skickligheter. Det taktiska vann Daglish med stormsteg.

Under Mourinhos tid var det nästintill omöjligt att hoppas på tre poäng innanför denna borgliknande arena Stamford Bridge. Men trots matchens vikt och bördan som just nu hänger på kaptenen, tränaren och framförallt laget var stödet från fansen långt ifrån imponerande. Tyst under större delen av matchen och i andra halvlek hörde man spelarna ropa till varandra som om de spelade för tomma läktare. Visar fansen sitt sanna ansikte? För vi alla vet att Chelseasupportrarna knappast lider av det ekonomiska läget.

Helgens citat står "experten" Bosse Petersson för när han kommenterade Van Persies mål emot Norwich. Nu ska vi ha i åtanke att denna spelare gjort 13 mål i ligan och närmare 40 under året.

"Det är märkligt hur man hela tiden hamnar på rätt plats vid rätt tillfälle.. men jag antar att det blir så ibland."

EM here we come

Efter gårdagens playoff matcher blev det klart vilka som går vidare till EMslutspel i Polen och Ukraina. Jag har inget emot Portugal och ser de gärna i EM, men tyvärr var det på Bosniens bekostnad. Inga direkta skrällar i övrigt och när vi summerar de fyra potterna kommer det på förhand bli fyra otroligt jämna och tuffa grupper.

Så här ser seedinggrupperna ut:
Grupp 1: Polen, Ukraina, Spainen, Holland

Grupp 2: Tyskland, Italien, England, Ryssland

Grupp 3: Grekland, Sverige, Kroatien, Portugal

Grupp 4: Danmark, Frankrike, Irland, Tjeckien


Ur mitt perspektiv blir det klurigt att få alltför ojämna grupper. Vilket ger härlig kvalitéfotboll under hela försommaren så man slipper spendera tid ute i det gröna och sköna!

Sämsta möjliga grupp: Polen, Ryssland, Grekland, Irland
Kan du hitta en mer ointressant grupp på pappret? Grekland lever fortfarande i EM-feber med sin fruktansvärda fotbollsstil och Irlands "äntligen"-känsla kommer, om de går till kvartsfinal, dö ut av större rovdjur.

Mest ointressanta grupp: Spanien, Tyskland, Grekland, Irland
Paradgång för Spanien och Tyskland som slåss head-to-head vem som blir etta eller tvåa i gruppen. I vilket fall så blir slutspelet inte lätt och förra EM-finalisterna har mycket att bevisa i sommar.

Dödens grupp: Spanien, Tyskland, Portugal, Frankrike
Spanien, Portugal och Frankrike såg svaga ut i Sydafrika. I slutändan vann dock Spanien på minst övertygande vis, om man frågar mig. Denna "dödens grupp" finns i flera möjliga former men dessa lag är i EM för att vinna och det får de visa från dag 1.

Sveriges dödens grupp: Spanien, Tyskland, Sverige, Danmark 
Spanien och Tyskland kommer även i denna grupp att förvänta sig att gå vidare med en avgörande match sinsemellan. För Sveriges del är Spaniens press tok för hård så som det ser ut i dagsläget, och Tysklands vinnarskalle och individuell skicklighet klarar vi aldrig av. Att möta ett taggat Danmark i EM skulle jag älska att få se, men jag tror inte landslaget brinner lika mycket för uppgiften.

Så hur tror jag det går? Mitt hjärta säger andra saker än förnuftet. Som så ofta förr i mästerskap vet vi aldrig vad vi får se för form och klass är inte samma sak som i klubblaget. Många nationer har klass, och bibehåller den länge. Men man kan gå som titelkandidat i 10 år utan att faktiskt vinna och jag skulle kunna se Spanien, Holland, Tyskland och Italien vinna EM. Hjärtat säger Tyskland men förnuftet säger faktiskt Spanien.


Målsprutande av Portugal som vann övertygande med hela 6-2 hemma i Lisabon. Ett par otroliga mål.

 
Veckans snyggaste
Det står helt klart Tyskland för med sitt ticktack-spel som ledde till 3-0 mot Holland. Triangeln Muller-Klose-Özil stod för alla tre målen som allihopa kandiderar för veckans snyggaste.

 
Kan inte annat än garva åt prickskyttet.

1968: 15882 dagar jag inte kunnat byr mig mindre om

Detta eviga snack om Sveriges svit mot England. Är det inte typiskt svenskt att håsa upp något till himlen? 43 år sen var det sist England vann mot oss (12 matcher). Det är självklart en bragd och vi har även klarat det i modern tid. Men vi hade heller aldrig förlorat mot Ryssland inför VM 2008 och vi har sällan blivit så utspelade.

Statistiken som säger att vi är bättre utan Zlatan däremot, den är färsk och tydlig. Att ha en kapten som inte verkar vilja vara där, att hela tiden söker motivation och ambitioner att sträva efter är inget brott, men att spela för landslaget med bindeln borde vara motiverande nog i mina ögon. Varför är han annars kapten utöver att leda oss till förlust?

I övrigt går det inte en enda artikel, intervju, analys eller debatt  utan att bland in Zlatans bok. Jag är intresserad av att läsa den, veta vad han har för självbild den där mannen. Men att se all hype, och faktiskt ha chansen att läsa allt online gör mig mindre sugen. Vill jag ens ha den i min bokhylla?

Ärligt talat är jag inte kritisk mot boken, det står säkert mycket vettigt, mycket likt en vanlig självbiografi med uppväxten, galenskaperna, karriären, dramat, intrigerna. Välkommen till livet, du har mycket kvar. Jag är bara trött på smörjan.

Vilket som! Sverige möter England på Wembley ikväll och jag måste säga att jag börjar bli taggad trots att det är en svensk Landskamp. När såg man en sist? Wembley är en fantastisk arena för vilken spelare som helst att spela på. Det är stort för Sverige, men inte alls för ovant för de meriterade och erfarna engelsmännen. Jag säger, kicka Ibra direkt och sätt in han i andra halvlek, för inte vågar Hamrén ta ut sin kapten om det inte är högre makters direktiv som brinner i nacken på honom. Även om spelet ser precis ut som det vi förväntar oss att det kommer göra med Zlatan där framme.

     Zlatan har ryktats till England tidigare men det blev icke fallet. Jag tror att större delen av det engelska folket inte har en aning om vad vår kapten är kapabel till, med stor, stor underskattning i tankarna. I vilket fall som helst måste vi akta oss i försvaret. Med kantspelarna Young och Walcott kan det bli rabalderfärd i försvaret. Dock är jag inte orolig med Olsson och Mellberg i försvaret och jag tror det blir de som får rädda oss kvällen ut. Mot England var Lampard och Jones väldigt segkörda i mittfältet enligt mig och håller sig Kim ifrån Parker kan det öppna mycket för Sverige. Jag ber till fotbollsgudarna att Milner inte kliver ner i mittfältet, för den människan kommer springa sönder oss.

EM
När vi ändå var inne på ämnet kan vi säga att EMlottningen är bäddad för alla sorters scenarior. Vi kan på förhand nästan ha ett slutspel klart i utbyte mot en del dödens grupper. Vore väl underbart med Spanien, Tyskland, Sverige, Frankrike? Då skulle vi få se på lite nerver hos Spanjorerna det är jag övertygad om.

Back on track
I helgen drar ligan igång igen och det ska bli så underbart. Det börjar närma sig stormatcher med Arsenal-City nästa vecka och som det verkar bli får härliga godhjärtade vän Samir Nasri bli frånvarande från matchen. Himla synd att inte få höra 50 000 busvissla och bua ut honom i 90 minuter. Stackarn.

Krönika; Fenomenet fotboll

Det finns många hål inom fotbollen, frågor vi aldrig får svar på. Men det är också dessa frågor som ger fotboll en charm, en mystik som aldrig går att förklara. Fotboll är som en konstant utvecklande tecknologi eller den värsta berg-o-dalbanan i utförandet av "trial and error".

Spelarna, hur de är på plan, utanför plan, på träningar, mot tränarna är bara hål o stor mån. Tänk er själva hur det är i ert lag. Ni pratar om er tränare med andra, ni pratar med er tränare om er roll, spelet och åsikter ni har efter en match. Sådant vi sällan ser under 90 min om vi inte vet vart vi ska titta. Vi glömmer ofta att spelarna är bara människor med känslor och med ett vardagligt liv, men man märker om en spelare har hjärtat på plats gentemot fans och klubb. Det är där yrkesrollen tar över. Något många aldrig kommer kunna förstå, hur det är att leva på sin hobby.

På senare tid har social medier i form av twitter och tonvis av intervjuer gjort det lättare för den vanliga människan att komma i kontakt med alla dessa proffs, dessa ikoner som syns av tusentals, kanske miljoner tittare varje vecka. Vi får en bredare bild av hur deras liv är, vilket åtminstone jag tycker är otroligt intressant just för att ett proffesionelt liv inom sport är ett liv så långt ifrån en "vanlig" persons liv, som mitt.

Det vi sällan förstår eller ser framför oss är hur klubbarna styrs och vad som händer innanför ramarna. En fotbollsklubb är ett mysterium och väldigt, väldigt sällan är saker och ting skrivet i sten. Svaren på intervjufrågor är mediatränade och blir sönderanalyserade, tydda ur olika perspektiv och aldrig glasklara. Konspiration, mutor, uppgörelser, interna bråk; saker många klubbor blir uthängda för men vad är sant/falskt? Media hjälper oss att fylla en liten skara av dessa hål, dessa frågor vi har som dagligen kretsar runt fotbollen. Journalister och bloggare har med hjälp av sin egen nyfikenhet, list, brors-dotters-kusins-pojkväns-mamma liknande kontakter, fått mig att se den bredare bilden av min så omtalade och älskade klubb. Kryphålen finns överallt och vi små människor är alltid nyfikna på vad som försigår hos de stora människorna. Alltid lusten av att veta mer, precis som historiker och forskare ställer vi alltid dessa miljoner frågor.

Pratar vi för 15 år sedan köptes inga spelare för hundratals miljoner, lönerna var leverbröd, men för många ingen lyx eller glans, det som var en tanke igår är verklighet imorgon och det som var framgångsrikt och stort på en plats, var katastrof på en annan. Hela tiden rör sig fotbollen utefter nya idéer och innovationer. Alltmer vill vi fans, supportrar komma närmare det fenomen som får våra kroppar att kura ihop sig som ett svart dystert russin, för att nästa sekund flyga upp i luften som en raket på nyår.

     Precis som det samhället vi lever i kan en enda person få oss att tappa tron på vad som är rätt och fel, för att verkligheten sedan ska bli frälst av en aktion vi aldrig kommer glömma, en aktion som frälser en hel nation eller ett helt folk. En match är aldrig 90 minuter lång, den varar i 24 timmar, en vecka, en månad, eller i vissa fall så avgörande att utgången påverkar flera år efter slutsignalen har gått.

Exkluderat religionen, kan jag med säkerhet säga att det finns inget i världen som kan få fattiga, rika, svarta, vita, gula, ledsna eller glada personer runt om i världen att känna samma känsla i så bara för en sekund, som fotboll kan. Det är ett fenomen utanför naturens lagar.

Idag jublar de. Imorgon slåss de

Det kan väl inte ha undgått någon att Berlusconi börjar se slutet på sin tid vid rodret. Högst kontroversiellt kan man tycka det är att han faktiskt suttit kvar trots allt runt omkring honom, och Italien som helhet. Men det bästa som kan hända är väl antagligen att få honom avskedad innan det är försent, innan man hamnar i Greklands situation. Jag kan känna att det påverkar något helt annat också väldigt mycket; Serie A. Tänk er om arbetslösheten och skatterna ökar, vad skulle då hända med publiksiffrorna som redan är läskigt låga i jämförelse med andra ligor? (dock p.g.a. flera olika anledningar utöver ekonomin) Italien har redan hamnat efter med tanke på att detta år endast ser tre lag som går vidare till Champions League.

Jag kan tänka mig att det blir större klyftor mellan större och mindre lag, alternativt det omvända. De större lagen kommer kunna behålla många av sina spelare men de mindre lagen kommer bli sönderköpta och ha svårt att fylla på, pengarna kommer inte finnas.

Men egentligen, hur många "stjärnor" köptes till Serie A detta år? Spelare som Vucinic, Aquillani, Pirlo, Inler, Mexes + ett par fler är inga världstjärnor och gick mellan lagen i Italien. Bojan, Osvaldo, Gago, Forlan, Vidal m.fl. är spelare som kommer utifrån men är inte heller några världsstjärnor enligt mig (Har jag glömt någon?). Möjligtvis att Steklengburg är den enda. Istället lämnade spelare som Pastore, Eto'o och Sanchez för nya utmaningar.
     Hur mycket jag än vill nämna Klose som världsspelare kommer han aldrig bli bättre än vad han är nu med sina 33 somrar i bagaget. Och Heinze vill jag bara skratta åt.

Är detta en ny trend vi ser i Italien? Jag vet inte. Jag tycker inte att man ska dra för snabba slutsatser eller svängar kring Serie A och dess framtid, men den ser väldigt osäker ut. Dock ska det tilläggas att Italien inte får den uppskattning jag anser att de förtjänar för det är en väldigt intressant liga. Inte minst nu när lagen kommit närmare varandra och kampen om titeln och Europaplatserna är tätare än någonsin.

Juventus och Roma har med sina nya ledningar, ägare, arenor och allt vad det är visat stor ambition och har en ljus framtid, men jag har redan smutskastat Roma för deras så kallade "satsning" med en oerfaren tränare, lagköp som får Sunderland att glänsa och en ikon som närmar sig korgstolen med cigarr i handen.
     Juventus har börjat väldigt positivt och starkt och spelar som ett lag nu jämfört med tidigare år och med sin fantastiska arena kan det bara bli gott framöver. Vi kanske ser ett tronskifte med Juve återigen uppe på pallen, men jag är väldigt tveksam till hur det kommer se ut i Europa nästa år för den gamla damen.

Hur mycket vi än säger "alla lag kan slå varandra", och hur sant det än är, kommer vi aldrig kommer ifrån att det endast finns fyra Premier League vinnare på tjugo år.
I grund och botten tycker jag att ska man följa en spännande, jämn, tuff nationell liga; Då ska det vara Serie A alla dagar i veckan. Om man inte är för Allsvensk fotboll dvs. Förhoppnigsvis kan Italien passera La Liga snart för usch och fy och nej på den "ligan" som innehåller två lag och lite överflöd.

Två fotbollsdöda veckor

Nu har vi kommit till nästa landslagsuppehåll. Då är det bara att förbereda sig på nya skador och trötta ben efter helgens meningslösa och totalt ointressanta landskamper. Jag vet inte ens vilka matcher det är som spelas, faktiskt ingen aning. Jag vet att England spelar mot Sverige nu i höst, men är det nu i helgen? Don't give a rats ass.

Ett kontroversiellt derby
Gårdagens Londonderby utspelade sig på den klassiska arenan Craven Cottage som vi hoppas få möjlighet till att besöka i vår. Gästerna Spurs kom på besök med en förlust senast i Europasammanhang, dock lyckades inte Fullham få ner Totteham på jorden trots 28 (hörde jag tränaren Jol nämna) "attempts towards goal". Att matchen slutade 3-1 är ett mysterium, men bevis på fotbollens obesvarade sanningar, efter att Tottenham haft två lägen i första halvlek, satt båda och var sedan pressade konstant från minut 45-92. I slutskedet gjorde inte bara Friedel en makalös räddning med handen, utan Walker ville inte vara sämre och både räddade, kontrollerade och rullade omkring med bollen i famnen utan att varken linjedomaren eller huvuddomaren Atkinson såg vad som skedde. Att sen inte Fullham lyckas sätta dit den är bara bevis på varför laget ligger i botten.

In other news
Wigan borde åka ur, ur, ur Premier League. De gör ingen glad med deras torra arena och försvar som jag utan problem hade platsat i. Jag har bett i två år nu på att de ska åka av men lik förbaskat stannar de kvar. Jag ska komma på något riktigt dumt att göra om de håller sig kvar. Bada i sergelfontänen på jul eller liknande. Ja, bada.

Carrol är en sådan otroligt okylig striker. Möjligtvis den kallaste anfallaren i Premier League efter Chamakh. Nu kanske jag tog i lite, men med tanke på att Carrol kostade närmare 400 miljoner för Liverpool börjar man ändå undra. Har fansen tappat hoppet eller håller den höga prislappen honom fortfarande som "talang"? Han får chans efter chans men har en formkurva likt Diabys "jag kör tre osannolikt grymma matcher om året för att vara en betongklump i 20 och skadad resterande 20". Missen från i helgen höll mig skrattandes under lång tid. Redan en klassiker.

"And I still think Arsenal are the most beautiful club in ­England. At Man City and Chelsea, they will never have that class and style. Arsenal have the most ­amazing stadium, they have a style of play, they have a ­beautiful shirt – in every way I consider Arsenal as the ­ultimate football club. It is the club where Robin belongs." -Marco Van Basten.

Många fina ord av en av Hollands största spelare, som vid flertal tillfällen jämförts med Van Persie. Den legendariska Ajaxspelaren har en mycket god kontakt med Wenger och det sägs att han nyser på en framtid som coach för vårt älskade Arsenal.


Hemska scener från Iransk fotboll där domaren blir gång på gång attackerad av såväl spelare som supportar. Det hade kunnat sluta mycket värre om det inte vore för personerna som agerar sköldar åt huvuddomaren.



Jag avslutar med highlights från Utrecht-Ajax som slutade hela 6-4 till hemmalaget efter tre fruktansvärda tabbar av Ajaxmålvakten. MOTM för Utrecht?

Mer av Arsenal

Nu har jag bloggat hit och dit, om allt mellan himmel och jord. Men nu ska det bli lite Arsenal.

I veckans spelades ännu en match mot franska Marseille, denna gång i London. Matchen var lik den första med torr energi men målen och poängen fanns där att hämta, bara Arsenal drog upp en växel till. Växeln kom men utnyttjades inte. Trötta efter Chelseamatchen sa de, dålig ursäkt säger jag. Ska man ligga i topp kan vi räkna med att stormatcherna varvar varandra i vår när det börjar nafsa CL och FA Cup slutspel mot topplagen. Gruppen är fortfarande där för att vinnas. Hemmamatchen mot Dortmund blir avgörande där vi håller på att Olympiakos kan hålla igen mot Marseille.
     Vi får inte komma 2a. Vi vet hur det gick förra året. Dock har vi starka lag i andra potten med men våra förutsättningar stärks nämnvärt med att komma etta.

Igår gästade West Brom Emirates där förväntningarna var höga, speciellt med Almunia ur mål. Dock är han tillbaka i truppen vilket kändes nära nog för att kunna ställa till det åter igen. Men Arsenal gjorde det enkelt och lät inte Brom ens komma nära mål. 2-0 i halvtid, 9-0 i skott och 71%-29% talade sitt tydliga språk. Matchen slutade 3-0 och nollan är viktig och trepoängaren desto viktigare. Det blev inget tabellkliv eftersom lagen ovan (förutom Liverpool) själva inkaserade vinster. Det viktiga är att vi håller jämna steg, vi har ett, på pappret, lätt schema fram tills i början av december då vi gästar Manchester City. Vi måste fortsätta mala på och föra in spelare i laget.

Vermaelen är tillbaka och det är väldigt bra att kunna växla mellan våra tre starka mittbackar. Jenkinson har kommit igång enormt och springer som en oxe på sin högerkant. Han tar efter Sagna det ser man. Han kan dock lugna ner sig lite tycker jag och värderar inte alltid lägena speciellt bra. Arteta och Gervinho är snart cementerade i laget, Santos och Mertezacker lär sig inte lika snabbt men har mycket tuffare roller att spela. Vad har hänt med Gibbs?

Men vi klättrar, vi tar oss vidare och spelet känns precis som det vi hade för ett par år sen, det som alla förknippar laget med. Ligacupmatchen mot City blir väldigt intressant och jag undrar verkligen hur Wenger satsar med tanke på att om City luftar sina avbytare och "reserver" får de en elva som är i klass med vår första.

Avslutar med:

WE DON'T NEED BATMAN... WE GOT ROBIN!"

United we are strong

Rasism finns överallt runtomkring oss och var en gång i tiden runtom fotbollen i mycket större utsträckning, främst från fansen mot utländska spelare men det har tagits hand om på ett starkt sätt av FIFA. Men under de senaste veckorna har Fabregas, Suarez och framförallt Terry anklagats för att ha uttryckt sig rasistiskt mot respektive Kanoute, Evra och Anton Ferdinand. Fabregas och Kanoute gick själva ut och talade om för allmänheten att de löst saken sinsemellan men affären kring Suarez har dött ut en aning. Men det är nu bekräftat att en utredning har inletts mot Liverpoolanfallaren som vid upprepade tillfällen ska ha kallat Evra för diverse namn under 1-1 matchen på Anfield.
     Men den mest omtalande situationen är den om Terry, som själv först helt dementerade anklagelserna och påstod att allt var ett missförstånd. Men efter att QPR bestämt sig för att anmäla Chelsea- och Englandkaptenen har det blossat upp ytterligare. De senaste rapporterna har varit oklara till hur Terry ställer sig i frågan, men en aning osäkert vad jag förstår.

Jag har själv sett videon, som verkar en aning suspekt men något sa Terry som inte Ferdinand tyckte om det är helt säkert. Jag vet varken in eller ut, men jag tror inte Terry sa det han påstås ha sagt. Dock skulle det inte förvåna mig om denna helgonförklarade man faktiskt yttrat sig rasistiskt. Han har varit i blåsväder tidigare och har även blivit av med kaptensbindeln för England sist han hamna i en skandalhärva kring otroheten med Wayne Bridges fru. Detta är dock så mycket värre.
     Vi säger att Terry blir fälld och åtalad, Chelseas kapten har då blivit fälld för rasism, något som x antal spelare i Chelsea borde känna sig väldigt illa berörda av. Cole, Malouda, Drogba, Bosingwa, m.fl.

Fansen visade trots allt att de står bakom sin kapten genom att på bortaplan i tisdags sjunga chants om Anton Ferdinand. Smutsiga, skamliga och patetiska personer som jag hoppas får sota för sitt agerande. För att Terry ska komma ur detta helvete måste han ha ett enormt stöd ifrån sina spelare och sin coach och efter chockfallet i lördags mot Arsenal ligger han inte bra till och jag är väldigt fundersam kring hur fans ställer sig till saken. Speciellt om spelet fortsätter som det gör.



Delar med mig av ett desto roligare klipp taget från förra veckans match mellan Romaniei Optimi och Otelul Galati i den Rumänska ligan.

Spana in från 2.00.


 Killen lägger en bra straff men har otur nog att se bollen gå i innerstolpen och ut.
"Vafan du måste skämta?!"
*Tittar sig runt med händerna över huvudet*
"Vänta lite... det här ser ju bra ut.. Äh jag testar."
*Bissa. Mål*

Och sen händerna bakom öronen; "Jag hör er inte". Underbart.