torsdag 29 december 2011

#100

Jag funderade ett tag på vad mitt hundrade inlägg skulle innehålla. Det måste ju vara något speciellt. Det är trots allt en bragd att ha skrivit ett hundra inlägg i min blogg som uppenbarligen går mot stordåd. Kanske starta någon form av massinflation på twitter genom att spamma bloggen till alla jag följer? Kanske börja hänga på alla Svenskafans forum och pressa ut den så mycket att redaktionen på hemsidan får in klagobrev? Kanske bli internationell och börja skriva på engelska?


Tänk ifall jag sitter här om 10 år och blickar tillbaka som det vore ett gammalt skolfoto från lågstadiet.

Tidigare har jag blickat framåt, men jag vill även blicka tillbaka om minnas det gångna året och ta med både ljusglimtar och mörker. Här kommer inlägg #100.


En stjärna var född i form av Edison Cavani. Med sina 33 mål tog han tillbaka Napoli till toppen av italiensk fotboll och kärleken för Cavani i Neapel blossade för varje vecka som passerade.

Historiskt Uruguay. Cavani var inte lika fantastisk under sommarens Copa America men var delaktig i när Uruguay tog sin 15:e titel och står nu som ensam etta med flest antal bucklor.

Tronskifte i Serie A. Milan bröt Inters segertåg och vann ligan för första gången på sju år. Under sommaren och hösten har Juventus, Lazio och Udinese trappat upp kampen och ligan är mer spännande än på länge.

Pengar, pengar och åter pengar. Under 2011 har pengar inflammerat flera klubbar och spelare inom fotbollen. Flera klubbars nuvarande position styrs av att ett gäng rika miljardärer behövde nya leksaker och det lär bli fler fall under kommande år.

Why always me? Det går inte att undgå Mario Balotellis stormförda 2011. Nochalant, respektlös, briljant och världsklass. Super Mario lever i sin egen bubbla i en lek "jag mot världen" med tomtedräkter och fyverkerier. En människa man både älskar och hatar.

Fernando Torres blev officiellt historiens sämsta värvning. Med sin hispande £50 miljoners prislapp har Torres mästrat med fem mål för Chelsea sedan kan kom för elva månader sedan. Varav två mot häftiga Genk.

Bayern Muchen-Inter. Bayern hade vunnit borta med ett sent 1-0 mål och behövde bara göra jobbet hemma. Efter att bränt chans på chans bjöd man istället in Inter. Med ett sent 2-3, totalt kaosartat-det-här-händer-inte mål av Pandev i Inter gick man vidare till kvartsfinal.

Inter-Shalke 04. I kvartsfinalen skulle man möta ett helt underlägset Shalke och vägen till semifinal kändes redan på förhand bäddad. Med självmordsfotboll förlorade Inter med hela 1-5 hemma på San Siro vilket måste ses som en av historiens största chockmatcher.

Rasismen. Efter Suarez och Terry incidenten blev debatten stor kring rasismen. Världen vände blickarna och frågorna mot vår president Blatter som kastade ur sig "Sånt här händer i fotboll, det är bara att svälja och skaka hand så är det glömt" men ångrade sig snabbt. Avgå stod stämplat i pannan men inte rubbas han så lätt från tronen. Debatten är fortfarande het efter att Suarez fått åtta matchers avstängning för sitt utspel mot Evra. Som i sin tur stöttades av Liverpool. Kontroversiellt. Efter vidare läsning på twitter fann jag en som sparat säkert hundratals hatmeddelande via twitter mot Evra. Fruktansvärd läsning som visar på hur utbredd rasismen egentligen är bland allmänheten. Förhoppningsvis blir 2012 ett nytt år med steg framåt för att radera det vidrigaste inom fotbollens rampljus.

El-Classico marathon. Dessa 5 veckor av total Classioyra; Fult spel, tveksamma straffar, filmningar, röda kort, bråk, rasistanklagelser, anmälningar. Lite positivt gick att få med mer än att Barcelona cementerade sin status som #1 åter igen. Lagen har nu lärt sig och spelade en renare, bättre fotboll under höstens möten.

United-Arsenal, United-City, Chelsea-Arsenal. Total kaos rådde i dessa tre stormöten med 8-2, 1-6, 3-5 i respektive matcher. Premier Leaguelagen har spelat en mer öppen fotboll mot varandra vilket är underhållande i högsta grad. Mer likt den gamla goda Engelska no-tactics fotbollen.

Ett ny prick på kartan. Manchester City vann sin första titel på 43 år genom att besegra Stoke i FA-Cupfinalen. En ny era har börjat och det är inte slut på långa vägar.

Gary Speed. Gary Speeds självmord slöt om hela Europa, men främst Storbritannien som chockades djupt. Han var inte bara, enligt alla som stod honom nära, en fantastisk person utan även en otrolig fotbollsspelare.

Champions League finalen. Barcelona körde bokstavligen över Manchester United på Wembley och tron på att det fanns ett motgift mot spanjorerna slogs tillbaka ännu en gång. Europas dåvarande nästbästa lag såg ut som pojkar i jämförelse med det största.

Århundradets kollaps. I februari stod Arsenal i Ligacupfinal mot Birmingham för att lyfta sin första titel på sex år. Efter total dominans i andra halvlek avgjorde Birmingham i slutsekunderna med den snöpligaste målet man kan åka på. Veckan därpå åkte man ur Champions League mot Barcelona och FA-Cupen mot United. Ligan var kvar och man låg tvåa med chans på titeln. Men det spelade ingen roll. Laget var så långt nere i skiten att man tappade inte bara andraplatsen, utan även tredje och inte alls långt ifrån fjärde heller. Folk som påstår att de gått igenom tuffa fotbollsperioder borde tänka en extra gång. Fiaskostämpeln var berättigad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar